Panik

På förmiddagen (eller möjligen hela dagen) i dag var Socialnämnden utsatta för utbildning och bland andra skulle avdelningen Försörjningsstöd där AMO ingår presentera sig.

En dag i förra veckan hade vår chef fotograferat verksamhet i AMO-huset och jag tog några bilder på Trasten. Nu var det sammanfogat till ett bildspel som åskådliggjorde det vi berättade om. Förmodligen var vi glasklara för ingen behövde fråga något efteråt.

Under tiden pågick lite påsklunchförberedelser på Trasten. Vi lovade häromdagen lite rundhänt att de som jobbar på AMO på skärtorsdagen kunde få komma till oss och provsmaka det vi och Språkverksta'n kan tänkas åstadkomma. 5-6 personer skulle vara tänkbara gäster.

Tillbaka på Trasten frammanade jag lite ilska för att åter ringa Air France och efterlysa en försvunnen väska. Jag försökte inte ens vara trevlig utan försökte beordra dem att ringa upp mig istället. Vi blev faktiskt lovade i går att de skulle ringa.......

Efter en timmes väntan ringde jag igen och jag kan försäkra att jag var inte trevligare den gången. Än en gång var det något fel på deras datasystem och vår klagomålsfil gick inte att öppna. Än en gång lovade den jag pratade med att ringa upp. Förmodligen kunde jag inte vara tillräckligt effektivt ilsk på engelska för jag väntar fortfarande........

Av bara farten ringde jag GislavedHus' områdeschef och framförde några klagomål. Där bet det i alla fall för efter bara några minuter kom en vaktmästare och fixade säkerhetsspärren på ugnen, som var det mest akuta.

Kunde det möjligen ha att göra med att man i dagarna delat ut en enkät om service och trivsel i området?

Lite sömnadsarbete och läxläsning hann vi också med. Påskbakelser måste vi ha i morgon så vi bakade ett par rulltårtor.

Så satte vi oss ner för att ägna dagens avslutning åt att planera morgondagens arbete.

Då ringde telefonen!!
"Kan jag och min grupp på 16 personer komma på lunchen?"
Hjärnan jobbade för högtryck några sekunder och sedan sa jag "Det ordnar vi."

Lätt panik utbröt.
"Hur långt räcker det vi har? Vad behöver handlas mer? Hinner vi förbereda något mer idag?"

Snabbt gjorde vi ett par pajdegar, kavlade ut och klädde formar med som sedan ställdes i kylskåpet för att fyllas och bakas i morgon. Samtidigt gjorde vi en ny inköpslista anpassad till dubbla (beräknade) antalet gäster.

Frågan är nu bara hur man får arbetet att flyta med tämligen många, tämligen ovana "kockar".
Och räcker stolarna........

Handla på hemvägen och starta lite tidigare i morgon.......
Tur att man är felxibel!