Öreryd

Torsdagsförmiddagen ägnade jag åt att hjälpa Hyresgästföreningen med att göra inbjudningslappar till den badutflykt till Halmstad som ska bli i nästa vecka.

Innan lapparna hade kommit upp hade 10 anmält sig! Nu är det bara att hoppas på bra väder....

Kompisen kortade av ytterligare byxor och gardiner och dessutom avböjde vi att ändra två par byxor i jätteformat till en lång och smal kille.

Nu närmar sig premiären på spelet Ja vi elsker om det stora flyktinglägret i Öreryd. Varje dag har det varit artiklar i tidningen och eftersom det handlar om en spännande tid i mina hemtrakter har jag spätt på med lite berättelser jag känner till. Dessutom dras det vissa paralleller till nutida flyktingar och har på så sätt anknytning till mitt arbete.

På torsdagseftermiddagen bestämde vi oss för att göra en utflykt och fick ett par tjejer med oss. På väg mot Öreryd kande en av tjejerna igen sig -"Var det inte till den badplatsen vi åkte när vi grillade med killarna? Där var så vackert, kan vi inte åka dit igen?"

Sagt och gjort, vi svängde ner till badplatsen som låg nästan öde. Två ungdomar plaskade i vattnet lite längre bort.

Vi gick ut på bryggan och satte oss med fötterna i vattnet. Vi vek upp byxor/kjolar för att kunna vada lite. Vi lättade på klädseln mer och mer och en dök i helt och hållet. Hos visade sig vara nästan som en fisk i vattnet!

En fleecefilt, som låg i bilen, fick tjänstgöra som handduk.

Just som vi gick till bilen för att fortsätta vår resa kom ytterligare två fullastade bilar till parkeringen. Tur att de inte kom tidigare när vi vadade omkring i trosor....

Spelplatsen med kringarrangemang i Öreryd var intressant. Inne i Missionskyrkan fanns utöver foton, tavlor och andra saker med direkt anknytning till flyktinglägret delar av utställningen I Gislaved från Somalia, leksaker av plåtburkar och ståltråd från Kongo.

- "Oh, sådana leksaker har jag gjort och lekt med" utbrast en av tjejerna.

Vi kikade in i teatertältet och pratade lite med bekanta som jobbade med de sista förberedelserna. På scenen var det uppbyggt för olika scenarier och jag försökte förklara vad det var; hur de bodde, Elsas kafé osv

En av tavlorna i Missionskyrkan föreställde min morfars såg/kvarn/kraftstation så när vi fortsatte åkte vi vägen förbi Skogsfors och jag berättade också om min "norska moster".

När man åker på utflykt måste man ha fika med sig så naturligtvis hade vi packat en kasse med kaffe, saft och lite tilltugg. Det beslutade vi oss för att inta uppe på Isaberg.



Vi nöjde oss med att köra till Värmestugan och fikade vid de rustika borden nedanför skidbacken.

Naturligtvis gick vi in i stugan också och beundrade handaskickligheten hos Gislaveds slöjdare som har sin sommarförsäljning där.

Slöjdarna erbjöd också bland annat våfflor med sylt och grädde. Det doftade så gott så trots att vi just hade fikat föll vi för frestelsen.....