Ny dag, ny VN

.... ny artikel. Vi hade knappt svalt morgonkaffet när den första läsaren kom. Efter en stund ringde telefonen och jag fick läsa upp dagens artikel. Under dagens lopp har ytterligare några kommit in för att titta i tidningen.

I slutet av artikeln står det som drar till sig mest uppmärksamhet; polisen misstänker att vissa anmälningar är falska.

I övrigt har dagen varit grå och isande kall. Dörrstängaren på ytterdörren är avhäktad så dörren har stått på vid gavel mest hela dagen och släppt in de kalla vindarna.

Vår "skylt" på dörren hade rivits ner så vi fick tillverka en ny. Då passade jag på att ändra till Trastenverksamheten - tydligen har den förra suttit länge!

Awil har blivit en trägen besökare, sökte ytterligare ett jobb idag.

När våra "praktikanter" kom inledde vi med att klä deras fina lexikion med bokplast. Från skolan hade de fått i uppgift att skriva sin egen historia på egen hand som test. Det arbetade under tyst koncentration med några få avbrott för att diskutera några begrepp som de inte hittade svenska ord för. I övrigt var de mycket noga med att göra det utan hjälp/fusk.

För att ge lite guldkant åt den grå dagen bakade jag en äppelkaka till eftermiddagskaffet. Det låg en bit torr mandelmassa i kylskåpet som jag rev och blandade i smeten. Mycket gott! Av en lycklig slump tog jag olja istället för margarin i smeten vilket gjorde att jag utan problem kunde invitera en laktosintolerant besökare till kaffebordet.

Som avslutning på dagen tog vi den sista biten av bokplastrullen och klädde vår synonymordbok.

Följetång

Tisdagens artiklar i VN verkar bli en följetång åtminstone som samtalsämne på Trasten. Det har tagit mycket tid i dag att ventilera vad som stått i tidningen och vad som har hänt.

Hård frost i natt och många av mina fina blommor hänger med huvudet trots att vi täckte i gårkväll. Om det inte blir för många kalla nätter kanske vi kan klara endel. Ofta är det så att det kommer ett fåtal frostnätter och sedan en lång, varm höst men utan den prunkande blomprakten som annars hösten brukar bjuda på.

En som var trogen gäst hos oss för länge sedan kom in på förmiddagen. Lilla-Shamso hade varit med en av sina pojkar hos tandläkaren och passade på att hälsa på när hon var på hemväg. Hon hade gärna velat vara med på den nystartade utbildningen och vi hade en hel del diskussioner om varför hon inte fick vara med.

Ett ganska märkligt problem dök upp i dag när en man kom in för att få hjälp med ett bredbandsabonnemang som han visserligen beställt men avbokat och alltså aldrig haft och heller aldrig behövt betala för. Problemet har uppstått när den familj som nu bor i den lägenhet mannen flyttade från för nästan ett år sedan vill ha bredband. Då får familjen till svar att det finns redan ett bredband installerat i lägenheten i den förre hyresgästens namn. Det stora problemet är att ingen vet hos vilket bolag abonnemanget finns. Nu har vi ringt tre bolag utan att få napp och suttit länge i telefonkö hos ett annat utan att komma fram. För närvarande har vi ännu ett tänkbart bolag på listan. Undrar hur man löser detta?

Shamso sydde "dirra" på eftermiddagen och det var livliga diskussioner om vilken sida som var räta och vilken som var aviga. När hon hade börjat sy tyckte hon att den sida som valts som räta inte var så klar i färgerna så det det blev att sprätta upp och börja från början igen.

Värnamo Nyheter

I dagens VN finns två artiklar om "bråken" på Trasten, en ur polisperspektiv och en med en intervju med någon boende på Trasten. Det var det stora samtalsämnet i dag. Tidningen blev flitigt läst. Det skildrade problemet tar mycket kraft och tid, det gäller att lyssna på de oroliga och förklara för de oförstående.

I dag kom Ahmed tillbaka med sina blanketter och andra handlingar. Efter lite sorterande fick vi ordning på det hela och blanketterna var snart ifyllda eftersom jag redan gjort det en gång. Jag förpackade det hela, adresserade och skrev på att det skulle rekommenderas. Hoppas det lyckades denna gången!

Unni fick en ny sömnadsuppgift på eftermiddagen: att sy om stolsdynor. Hon lyckades till ägarens belåtenhet!

Som vanlig långa dagar var det en hel del barn kring datorerna, tyvärr innebar det också en hel del kiv och bråk.

Övningar på bloggen

Diverse små sömnadsarbeten kommer in, lite lagningar, byxor som är för långa eller för vida. Det håller Unni sysselsatt och under glatt småprat med de besökande försvinner förmiddagen.

Eftersom det är lugnt vid datorerna sätter jag mig för att utforska vissa mysterier, t ex hur man lägger in bilder och får dem på rätt ställe. Det lyckas inte till 100% men i alla fall bättre än tidigare. Nu finns det några bilder från High Chaparall och Varberg. Det kanske kommer fler. Jag har fotograferat med min ganska enkla mobil så det är ingen högre klass men det ser roligare ut med lite illustrationer.

Några kvinnor kommer och vill prata om den senaste tidens otrevliga händelser. Utvecklingen är oroväckande!

Någon gång under eftermiddagen går en av stolarna i datarummet sönder. Det var den stolen jag lagade i förra veckan så det behövdes kanske inte så stor påfrestning. De har fått utstå en hel del under snart fyra år. Undrar om det finns några pengar kvar i budgeten?

Seynab kommer och överraskar men några alldeles nybakade sambuusa till Unni, Anneli och mig.

Tyvärr hinner jag knappt sitta ner för gång på gång kommer olika personer och vill ha hjälp. En kille vill att jag ska korrekturläsa hans jobbansökning, en annan vill ha hjälp att söka visum till England och så kommer Ahmed och vill än en gång ha hjälp att få ordning på sina papper. Nu verkar han ha allt som behövs utom blanketten vi fyllde i för ett tag sedan men han har en ny, blank så vi får väl börja om från början. Nu är klockan så mycket att jag ber honom komma tillbaka i morgon.

Just när vi ska gå börjar det ösregna. Skönt, då kanske dahliorna klarar en natt till!!!

Torsdagen den 23 augusti

Det märks att skolan har börjat; inga barn kivar vid datorerna. De som kommer är vuxna som vill ha hjälp av olika slag.

Först på morgonen kommer Yosuf för det utlovade baket. Han har inte köpt något grahamsmjöl så för att få lite mer fibrer i brödet tömmer vi påsen med havregryn och slår hett vatten över. Margarin smälter bra i den varma blandningen. Lite mjölk blandas i för att få lagom temperatur och så smular vi i jästen. Ur gömmorna tar jag fram lite grahamsmjöl, kompletterar med salt och sedan vetemjöl till lagom konsistens.

Därefter behöver både Yosuf och degen vila.

Vi kavlar ut degen och gör jämna bullar med hjälp av ett mått gjort av en tömd tonfiskburk. Yosuf tycker det räcker med två plåtar bullar så det blir en liten limpa också. Brödet blir bra och det doftar gott. Yosuf vill genast smaka och blir bekymrad och nästan förnärmad när inte jag också genast ta en bulle men jag måste skynda iväg till Tellus för Eva har ringt och lunchen närmar sig.

Till eftermiddagsfikat smakar vi på den lilla limpan som Yosuf har lämnat till oss. Efter fikat läser Seynab och Faduma läxor tillsammans. Faduma har tidigare sagt att hon vill ha ett likadant lexikon som det Seynab har eftersom det är nytt och innehåller många fler ord än andra lexikon. Ny frågar hon om jag kan hjälpa henne. Jag ringer till Arvids i Anderstorp och visst har det flera hemma. Vi bestämmer oss snabbt för att åka dit och köpa det.

Det är snart avklarat och medan vi åker berättar Seynab för Faduma om min trädgård och blommorna. Då gör vi en extra sväng och kollar igenom vad som har ändrat sig sedan sist och nu är det Faduma som får bli överraskad av balsaminerna.

Skolstart

Onsdag och regn!

Dagen började med personalmöte då vi ventilerade vad som hänt med Krister. Vi berättade för honom om alla våra utflykter och annat, både positivt och negativt som hänt under sommaren.

June kom in en kort sväng. Arbete för alla startar nya kurser och förmodligen kommer det att bli någon form av utbildningsverksamhat här också vad det lider. Vi får väl information så småningom eller så märker vi när det börjar.

Eftersom skolan börjar höstterminen idag har förmiddagen varit lugn. Visserligen har vi haft en hel del besök men det är lite skillnad när vuxna sitter vid datorerna. Några mindre sömnadsarbeten har vi också utfört som vanligt.

Yosuf som skulle komma och baka har vi inte sett till. Däremot har telefonen ringt i ett. Det märks att en hel del aktiviteter börjar komma igång efter sommarstiltjen.

Gräl

Tisdagen handlade mycket om gräl. Först kom Ahmed in och var irriterad eftersom han fått två olika arbetsorder från Manpower. Efter ett antal telefonsamtal fick han löfte om att bli uppringd när de kollat vad som kaett men ingen ringde. Sitt dåliga humör lät han gå ut över några som satt och läste och trots att han blev uppmanad att dämpa sig fortsatte han. Efter ett samtal tror jag att han skämdes lite men han hade svårt att lämna sin roll som "duktig pratmakare".

På eftermiddagen kom flera kvinnor in och var ledsna över det gräl och bråk som hade utspelat sig på lördagen efter hyresgästföreningens fest. Mest ledsna var de över det som stod i tidningen som de menade gav en helt felaktig bild av vad som verkligen hade hänt.

Som ett resultat av lördagens gräl kom en man in och sökte lägenheter på nätet. Han vill hitta någon annanstans att bo när hans fru förhoppningsvis snart kommer hit.

Måndag i Varberg

Måndag och vi har fått låna bussen. En barnfamilj skulle följa med oss till havet och vi bredde mackor och kokade kaffe. Så räknade vi ihop oss och skulle iväg. För många!!! Efter lite snabba överläggningar bestämdes att Unni och Anneli stannar kvar - det var ju främst för barnens skull vi skulle till havet.

Vi åkte till Varberg och Getteröns Naturum. Efter en stund kom barnen på knepet med de fasta kikarna och kunde titta både på fåglar och båtar. De såg massor med ankor!? Då gick vi runt i huset så de kunde se på de uppstoppade fåglarna att ankorna var olika sorters änder, gäss, svanar mm.

Fikadags! Vid borden utanför Naturum dukade vi upp och under tiden vi åt kunde vi se hur massor av olika fjärilar också fikade i buddlejorna - fjärilsbuskarna. Efteråt gick vi runt i området och tittade på fler fåglar från gömslena. Vi åt nypon, provsmakade slånbär och testade att man blir röd om fingrarna om man gnuggar johannisörtens gula knoppar.

Solen sken svagt genom diset och spred en behaglig värme. Nu började barnen prata om att bada trots att de, när jag frågade innan vi åkte, inte hade badkläder med sig för det var inte väder för bad. Vi åkte en runda ut på Getterön och genast sprang barnen till strandkanten och vill genast i vattnet. De bestämmer sig för att bada i underkläderna. Då måste vi äta först så vi kan åka hem direkt sedan, konstaterade jag.

Ett besök på Mc Donalds efterfrågas och vi åker dit. Där finns ju mat för olika smakriktningar. Vi sätter oss ute men blåsten har tilltagit så det gäller att hålla i servetter, förpackningar och muggar.

Jahje påpekar att han har fotbollsträning och måste vara hemma så han hinner ät och byta och vara på Ryttarvallen kl 17. Då blir det snabbt tillbaka till Getterön och efter diverse "kråmande" är alla i vattnet i trosor och linne respektive kalsonger, bara lilla Asahra har baddräkt med. Trots att det blåser kallt och till och med kommer några regnstänk blir det svårt att få upp barnen ur vattnet och klockan har hunnit alldeles för långt innan vi är på hemväg.

-Kör så fort du kan, vädjar Jahje.
-Jag kör lugnt och säkert.
-Nej, kör fort och farligt, säger han och alla skrattar.

Efter en kort stund blir det alldeles tyst i bussen. En efter en somnar barnen och tillslut är det bara vi i framsätet som är vakna.

När vi närmar oss Gislaved undrar Jahje oroligt vad klockan är och vi konstaterar att tiden är knapp. Jahje vet inte var cykelnyckeln är och befarar att han ska missa träningen och inte få spela flera matcher. Då lovar jag att vänta på honom medan han äter och byter och köra ner honom innan jag lämnar bussen. 16.45 stannar vi vid Trasten och prick 17.00 lämnar jag av honom. Det fixade sig!

Jag konstaterar att jag måste tanka bussen innan jag ställer tillbaks den och kör glad ihågen till Shell. Jag har aldrig tankat disel förut och kollar vart jag ska köra men kommer lite snett så jag kör ett varv till och stannar i rätt läge. Så tar jag fram kortet och.... OK-Q8!!!

Till slut blir bussen fulltankad, tömd på våra prylar och återställd på sin parkering. Nyckeln får jag lämna på tisdag morgon.

Sommarfest

På lördagen var det dags för Hyresgästföreningens årliga sommarfest. Som vanligt hade vi bokat musik, laddat upp med massor av korv, bröd, senap och ketchup, vädjat till vädergudarna och förberett oss på bästa sätt. Krisen då den bokade musiken lämnade återbud hade avvärjts och vi hade fått tag på en annan musiker och allt verkade ordna sig på bästa sätt.

Alla våra varor skulle vara klara i Anderstorp kl 12 och strax efter var jag där och hämtade. Vi bar in det som behövde åtgärdas i vaktmästarnas pentry, öppnade korvpaket, kokade kaffe och tevatten, blandade saft mm. Innan vi började bära ut och tända grillarna åt vi lunch tillsammans.

Då kom några tjejer och sa att det var en man som sökte mig. Ännu en musiker som blivit sjuk!!! Det var bara att konstatera att någon levande musik kunde vi inte bjuda på utan bara försöka få fram någon apparat för inspelad musik. Vi fick fram en gammal bandpelare med stor högtalare. Tyvärr visade sig högtalaren vara sprucken så när vi drog på ljudet skorrade det. Snart kom Laila med en annan och Suncica skickade en bekant efter fler band och så kunde festen börja!

Kön ringlade lång framför korvståndet och man fick vara snabb för att hinna med. Grillen var het så det gällde att passa så korvarna inte brändes. Så småningom verkade den värsta hungern vara stillad och törsten släckt och barnen började fråga efter godisregn. Hyresgästföreningens styrelse gjorde ett försök att dela ut klubbor men men trycket på att det skulle vara just godisregn var hårt så de övergick till att kasta ut klubbor men behöll endel för att dela ut till de mindre barnen, som hade svårt att hävda sig.

Hyresgästföreningen och GislavedsHus hade levererat lite småsaker som delades ut till de vuxna deltagarna tillsammans med lite information.

När korvarna började ta slut och alla barn gick belåtna med klubbor i munnarna blev det lite tid till ungänge. Vi drog på musiken lite extra och dansade lite. Några beklagade sig att de inte kunde men det kan inte jag heller, huvudsaken är att man rör sig till musik.

Va, är detta Sverige!!! utropade en förbipasserande svensk när han såg massor av människor av olika nationaliteter sitta tillsammans, dansa tillsammans och över huvud taget vara ute tillsammans.

Tur med vädret hade vi också, bara några enstaka regndroppar föll och även endel solstrålar letade sig ner till oss.

Sömnad

Torsdagen började som onsdagen slutade: med ihållande regn. Nu kom flera hit med små sömnadsarbeten så vi hade både besök och arbete att utföra. Det var byxor som skulle kortas av, kjolar att fålla, någon sprucken söm.

Maryan och Majid kom hit och vi jobbade hårt för att han inte skulle somna. Så småningom fick vi ge upp och de gick hem. Maryan lovade att komma tillbaka i eftermiddag och då ska vi leka med honom igen så han blir trött till natten och inte håller mamma vaken.

Yosuf har hälsat på oss ett par gånger denna veckan men han är ganska dämpad och allvarlig. Han säger gång på gång att han måste gå lite för han har ont.

Ett ord som vi ägnade tid åt att förklara var manipulera. Det blev långa diskussioner och många skratt när vi försökte hitta belysande exempel.

Grå dag

Onsdagen bjöd på en ny, grå dag och fram på eftermiddagen började det regna. För att pigga upp oss lite kollade vi om bussen var ledig så vi kan göra någon utflykt i nästa vecka då även de sommarstuderande är lediga från skolan. Helst ville vi ha bussen på tisdag men det får bli som det blir.

Måndagen var bussen inte bokad av någon annan så vi började lägga upp planer. Vem skulle vi be följa med, vart ska vi åka, vad ska vi ta med som matsäck? Havet lockar - om det blir fint väder.

Ahmed kom tillbaks med sina blanketter och hade inte kompletterat och fått iväg det. Nu var Omar med och förklarade så vi får hoppas att del lyckas nu annars ska jag hjälpa honom på onsdag morgon. Sen ägnade jag en lång stund åt att berätta för Omar om High Chaparall, att det är gratis entré för alla i GGVV-kommunerna och vad man kan se och göra. Jag förklarade vägen dit och vi tittade på nätet efter tider för de olika showerna. De hade varit i Linköping hos Ramla och besökt Omars bror i Norge men inte varit ute och sett något här i närheten. Eftersom han hade några lediga dagar kvar uppmanade jag honom att ta pojkarna med till High Chaparall.

Anneli ägnade en hel del möda åt att försöka få datorn med skrivare att läsa en diskett. När det inte gick övergick hon till att bli montör för att flytta en diskettstation från en av de andra datorerna. Det var inte så lätt eftersom alla ser olika ut och skruvarna sitter mer eller mindre oåtkomliga - men hon ger sig inte, det hon inte hinner i dag gör hon imorgon.

På eftermiddagen kom grannarna in för att få hjälp med ansökan om svenskt medborgarskap. Det gick åt en hel del tid, spring fram och tillbaka och ett och annat telefonsamtal för att få fram det som efterfrågas och de handlingar som ska bifogas. Förhoppningsvis kan vi slutföra det hela i nästa vecka.

Lagom till vi skulle gå hem började det ösregna. Seynab kom från skolan och var ganska blöt trots att hon hade paraply, det blåste så regnet piskade på från sidan. Unni hade ingen paraply men hon fick låna Seynabs eftersom Seynab inte behövde den förrän (eventuellt) när hon ska gå till skolan vid lunchtid. Jag hittade min gamla paraply i skåpet så jag klarade mig torr till bilen och Anneli fick prova sin engångsregncape.

Baby i Stockholm

Halima ringde - det hade blivit en baby i natt - en lite kille! Hon lät ganska trött men allt hade gått bra. Nu ska jag boka biljett till Stockholm!

Tisdagen har annars förflutit lugnt och stilla. Det har varit vackert väder så barnen har lekt ute. men så ringde telefonen - det är kris!!! Bosno som lovat spela på sommarfesten på lördag har blivit sjuk och kan inte spela. Efter en stund får jag tag på Bosse Klangemyr och han lovar ställa upp och kan inte Roland så kommer han själv i alla fall. Så var den krisen avvärjd!

Maryan och Majid kom och hälsade på på eftermiddagen. Vi ägnade en lång stund åt att leta billiga biljetter till Stockholm. Maryan vill åka dit för att fira Eid.

..... och plötsligt var klockan sex.

Omplantering

Direkt på morgonen kom Suncica och vi fortsatte diskussionerna om sommarfesten. Styrelsen hade gått igenom vad som behövdes och vi justerade några varor. Suncica bad mig ta vägen om Anderstorp och beställa när jag åkte hem. Eventuellt får jag hämta varorna på lördag också.

Seynab kom med jord, plantor och krukor och vi hjälptes år att plantera om de småplantor hon köpt före semestern. De hade växt en hel del och började få det trångt. Som tack fick vi lite jord för att plantera om några av våra krukväxter.

Anneli, Seynab och Unni gjorde en storstädning av golven, även under diskmaskinen, spisen och kylskåpet. Tyvärr skräpade vi ju ner sedan när vi planterade om växterna så vi fick göra om lite....

Bussen ledig

Så lyckades vi pricka in en dag när bussen var ledig så vi bestämde oss för en heldagsutflykt och värvade deltagare. När torsdagen randats ringde flera och kunde inte följa med men med Seynab som trogen deltagare (hon hade fått ledigt från skolan) bestämde vi oss för att genomföra resan som planerat.

Första stoppet var Apladalen i Värnamo. Vi provsmakade några nedfallna äpplen som inte var goda och beundrade de prunkande begoniorna utanför kaffestugan. Det var ännu så tidigt på dagen så stugorna var inte öppna men men det vackraste finns utomhus. Vi berättade historien om kärleksparet Per och Kersti, gick noga igenom örtagården och luktade och smakade på kryddväxterna. Djuren fick påhälsningar; vi pratade länge med får och getter, hejade på kaninerna och beundrade de ovanliga hönsen.

Efter en sväng runt lekparken tog vi bussen till Blomsterlandet. Det var roligt att spankulera omkring i den nya affären och se alla vanliga och ovanliga växterna. Seynab kom ihåg att hon behövde jord för at plantera om växter så det inhandlade vi.

Vår obligatoriska matsäck intogs vid Natrum och vi besökte också anläggningen. Naturligtvis klappade Seynab björnen!

Till High Caparall kom vi lagom för att promenera i maklig takt till Mexico City och se showen där. Det var härliga, färgsprakande dansare och två duktiga sångare som underhöll. Därifrån tog vi flodbåten tillbaks. Det var första gången i hela sitt liv som Seynab åkte båt. Vi promenerade vidare till indianbyn och jag köpte ett litet indianarmband. Även i indianbyn tittade vi på showen.

Sen var det dags för glass, 3 jättestora kulor lösglass för bara 20 kr. Vi tänkte ta en tur med dilligensen också men efter en stund i kö bestämde vi att det var bättre att att åka hem. Vi hade utfört lite sömnadsarbete som skulle lämnas innan dagens slut.

Mycket nöjda efter en nästan gratis utflykt återvände vi i tid för att kunna lämna ut både byxor och gardiner.

Unnaryds Torg

Andra onsdagen varje månad (utom januari och februari, tror jag) är det torgdag i S Unnaryd. Julitorget är det största både vad gäller knallar och besökande men även i augusti brukar det vara välbesökt särskilt av tyskar och danskar.

Vi bestämde att ge oss iväg omedelbart på morgonen vilket passade Seynab bra eftersom vi då kunde hinna hem till skoldags. Vädret var vackert, som gjort för en utflykt. Kaffekorgen var naturligtvis med!

Antalet knallar var inte större än att vi skulle hinna gå över alla innan det var dags att åka hem igen. Vi botaniserade ivrigt bland träskor och jeans, verktyg och blommor osv. Lite små inköp gjordes efter ivrigt prutande. Så tyckte vi att vi sett det mesta och förberedde återfärden med ett stopp för fika i Kårehamn inplanerat. Då fick Unni syn på ett stånd med kläder som hon inte sett tidigare så vi skulle ta en titt där innan vi gick till bilen.

Då öppnade sig himlen!!! Regnet bara öste ner och det blixtrade och dånade. I en hast hjälpte vi knallen att lyfta in klädställningar under tak och rädda det som hängde ytterst och utsatt för det piskande regnet. Efter några minuter började pressenningen som utgjorde tak bukta betänkligt av vatten ovanifrån. Med förenade krafter tömde vi gång efter annan de vattenfyllda säckar som bildades. Efter en stund övergick skyfallet i mera normalt regn och vi beslöt oss att gå mot bilen.

Visst hade regnet avtagit men när vi lämnade den skyddade platsen var det ändå ett ganska kraftigt regn som föll och vi sökte åter skydd under det utskjutande taket på de fasta marknadsstånden. Medan vi långsamt förflyttade oss kom vi i närkontakt med knallarna och deras varor som vi tidigare bara flyktigt beskådat. Naturligtvis föll vi för ett och annat - det blev både ostkaka och sötost, en söt liten gräddsnipa till min samling, diverse bröd .......

När vi kom till Kårehamn hade regnet upphört helt och vi kunde fika och spana ut över båtarna och den vackra sjön Bolmen. Lagom till lektionsstart lamnade vi av Seynab vid skolan och vi kunde öppna som utlovat efter lunch.

Det börjar dra ihop sig till sommarfest för Hyresgästföreningen så eftermiddagen åtgick till diverse planering. Suncica behövde också hjälp att författa en ansökan om mer pengar till föreningens arbete.

Vinbärsutflykt

Bussen var inte ledig men vi tog min bil och Seynaboch åkte hem till mig och plockade vinbär. Eftersom Lasse och jag har tagit vad vi behöver och fåglarna har plockat vad de hunnit så var det inte så mycket kvar på buskarna. Nu var det ju inte mängder vi var ute efter utan mera att visa vad som finns: vit, röda och svarta vinbär.

Naturligtvis ville jag ju visa upp mina fina blommor också. I år var det Seynab som fick känna på de "exploderande" frökapslarna på balsaminerna. De stora liljorna doftade i solvärmen och jag tror att dahliorna sträckte lite extra på sig när de blev beundrade.

När buskarna var tömda blev det dags för en kaffestund i solen bland blommorna. Innan jag åkte till jobbet i dag bakade jag Västergyllen med hallon som vi provsmakade. De var jättegoda! Det var skönt i solen men det blev inte så lång stund eftersom Seynab går i skolan på eftermiddagarna.

För vår del var det ju tårtbottnen, som vi snabbt vispade ihop på morgonen, som krävde insatser. Medan jag vispade grädde och gjorde vaniljkräm gick Unni och Anneli ut på kullen mellan husen och plockade ett par deciliter blåbär som tillsammans med olikfärgade vinbär får utgöra tårtdekoration. Nu står tårtan klar i kylskåpet och väntar på att Yasin ska komma från jobbet.
Vi har dessutom forskat lite kring en faktura samt gjort en kraftigt försenad deklaration. Sadia behövde få hjälp med nya gardiner och lite annat sömnadsarbete.

I dag har, vi precis som i går, varit stränga mot barnen - bara korta stunder vid datorn för att kolla e-post eller liknande annars är det utelek som gäller en så här strålande dag!

Måndag med solsken

Solen skiner och det är sommarvarmt på balkongen. Förhoppningsvis blir det lite fart på tomaterna nu, de har växt väldigt dåligt i sommar - åtminstone jämfört med förra sommaren.

Både Unni och Anneli har varit ute och plockat blåbär i helgen. Själv har jag bara plockat lite hallon och i övrigt ägnat mig åt barnbarn och att titta på trädgårdar i helgen.

Trots att solen skiner har det varit full storm vid datorerna i dag men som de ansvarskännande personer vi är sa vi att nu får det vara bra, det är utelek som gäller. Först skickade vi ut några med lekredskap men de kom snart tillbaka så sedan var det bara att ta till hög röst och stora ord. För närvarande är det lugnt i alla fall!

Det verkar som även befolkningen på Trasten har ägnat sommaren åt shopping - vi har fått sy upp ett antal byxor och göra lite andra förändringar.

Nu har vi letat på nätet vad som gäller för sjukersättning. En man tycker sig vara i behov av sådan och behövde lite upplysningar. Förhoppningsvis har vi gjort klart en ansökan om svenskt medborgarskap också - det är lite svårt att förklara vad det är för handlingar som ska med.

I blåbärsskogen

På torsdagsmorgonen kom en glädjestrållande Yasin in och förevisade stolt sitt körkort och berättade att han hade köpt en fin bil, en Passat. Han hade mer nyheter; på semestern i Etiopien hade han träffat flickan som han hade mailat med ett tag och de hade gift sig! Nu väntar han bara på att hon ska komma hit. Han hade också kunnat träffa sin systerdotter under de två veckorna han var där. På tisdag blir det tårta!!!

När Seynab kom ville hon plocka blåbär så vi rustade oss med hinkar, muggar och skålar och drog iväg ut i skogen i en rad, sju personer. Vi hade inte ens behövt lämna Trasten för att hitta bär men nu hade vi bestämt att vi skulle gå en bit så vi tog vägen från dagiset över spången ut mot 26:an. Där fanns gott om blåbär men också många myggor! Även barnen var flitiga och plockade en hel del med löfte om blåbärspaj i eftermiddag.

Seynab går i skolan till klockan tre så vi lovade att vänta med pajen tills hon kommer hem. Det får bli en vanlig smulpaj med vaniljsås.

Sommarens återkomst

Onsdagen bjöd på lite sol och för att fira sommarens återkomst besämde vi oss hastigt och lustigt för att göra en utflykt. Turligt nog var bussen (en ny med alkolås!!!) ledig så i en hast ringde vi runt till lite folk och budade. Matsäck rustade vi också till och så styrde vi kosan mot Jönköping.

Vi tog en runda upp till Elmiafältet där man som bäst rustade för Per Gessles konsert på kvällen men vi konstaterade att det var inget för oss utan vi åkte till Rosariet i stället. Efter att ha ätit våra mackor gick vi runt bland rosorna, beundrade färger och former och begravde näsorna i blommorna för att utröna vilka som doftade ljuvast.

Rosariet innehåller ju inte bara rosor utan även andra blommor; dahlior med blommor stora som tefat, chokladblommor vars doft med lite fantasi kunde påminna om choklad och andra sommarblommor där vissa redan satt frö (som kunde slinka ned i fickan....).

Vi följde även gångvägen ned till Vättern som kantades av massor av rhododendronbuskar. Unni och Seynab var till och med och kände på vattnet men det lockade inte till bad även om solen glittrade i böljorna.

Stadsparken i Jönköping är också värd ett besök. Vi vandrade runt lite bland lekplatser och planteringar och beundrade utsikten över stade och försökte lokalisera platsen där vi varit tidigare.

Fågelmuseet ägnade vi en lång stund åt. Det var roligt att se hur vissa fåglar fanns i många exemplar med olika dräkt för vår, sommar, höst och vinter. Även äggsamlingarna var intressanta där man kunde se hur äggen har anpassats för att passa olika fågellokaler och smälta in i omgivningarna.

Till sist köpte vi glass i Alphyddan och njöt dessa medan vi åter beundrade utsikten i solskenet. Vi tog genvägen (sen-?) genom Bäckalyckan och tittade på de gamla, vackra villorna med prunkande trädgårdar innan vi styrde kosan mot Gislaved via Mariebo.

När vi kom vid vägporten kom Unnis kille där på hemväg från sitt jobb. Vi tutade lite och blinkade men han märkte inget. Efter en stund körde han om oss och låg sedan före oss hela vägen till Gislaved.

Naturligtvis hade kontoret hunnit stänga innan vi kom tillbaks så Unni får lämna in nycklarna på morgonen i stället. Det gick bra med den nya bussen men alkolåset var lite besvärligt och tog tid med uppvärmning så när vi skulle starta i Stadsparken fick jag blåsa flera gånger innan bussen startade. Växlarna var lite tröga och kopplingen ovan så det blev ett och annat motorstopp.

Det blev i alla fall en lyckad utflykt!